?

Log in

SORROW BY NAME AND SORROW BY NATURE [entries|archive|friends|userinfo]
THE YOUNG MAN HELD A GUN TO THE HEAD OF GOD.

[ drawings | Drawings ]
[ userinfo | livejournal userinfo ]
[ archive | journal archive ]

(no subject) [Mar. 17th, 2014|05:59 pm]
Sebastian
har tänkt på saker jag brukade skriva när jag var tonåring... en massa skräp om våldtäkt och droger. äckelsebbe! aldrig igen. hade typ inte ens knarkat då. jo, lite, men. jag sublimerade desperationen över mitt innehållslösa liv i fantasier om hedonism och lidande. inte ens nu är jag särskilt duktig som hedonist, även när jag försöker - det finns en is i magen som sällan smälter, en rädsla över de gränser som jag likväl försöker korsa. men ändå pushar jag mig själv, för gör jag inte det kommer jag ingenvart. så mycket av mitt liv är bara fragment. människor här, människor där, en ny sebbe för varje ny person. nu ville jag säga: jag försöker i alla fall.

ska berätta om min vinter, för postar aldrig här längre. jag var besatt av två tjejer. den första olyckliga kärleken sublimerade jag i att göra ett satsigt litet zine om när jag blev galen, 2009. det var ett slags farväl. den andra olyckliga kärleken sublimerades i... ren ångest, varje dag, morgon till kväll, att vakna fucking fastnaglad vid sängen. nu har jag ett jobb. jag är vuxen och det är väl skönt, rent psykiskt. men jag fruktar att arbetet är ett monster som sväljer min tid, och min tid är mitt liv, det är allt jag har. nå, men det var min vinter. jag förutspådde att februari skulle vara den grymmaste månaden och det var den - så fort den tog slut kom våren istället, och allt blev så mycket enklare. och när min andra förälskelse gick i stöpet bestämde jag mig för att svära trohet till mig själv istället.

har tänkt på hur jag brukade vara, så desperat och THIRSTY, så fruktansvärt rädd för att inte bli omtyckt. det fanns människor jag såg som gudar, och deras nedlåtande blickar (som ändå bara fanns i fantasin) fick mig att vilja dö. ser man någon som en gud kan man inte behandla dem som en människa. jag fruktade dem så djupt. fruktade de som verkade vara det jag själv ville vara. men även de var ju bara människor. nu inser jag att de flesta gillar mig + att man inte nödvändigtvis behöver vara exakt samma som någon annan för att bli omtyckt av dem. så skönt att ha den marken att stå på.
LinkLeave a comment

THE CITY OF NIGHT IS THE CITY OF FOOLS [Jan. 22nd, 2014|12:11 am]
Sebastian
it's fine, even encouraged, to look deeply distressed while experiencing the phenomenon of "synth joy" as synth joy is a joy that goes beyond regular joy and therefore deserves more than conventional expressions of happiness
synth joy is the joy that gives without taking and it is pure



this man could be experiencing the throes of synth joy
and with very little effort, you could be experiencing it too
LinkLeave a comment

happy new year [Dec. 31st, 2013|05:56 pm]
Sebastian
LinkLeave a comment

(no subject) [Dec. 21st, 2013|09:02 pm]
Sebastian
i love my friends and i love to live where i am living
i hope with all my heart i'll never have to return to where i was before

i read through my blog - my other blog - the things i said, like,
"loneliness begets loneliness. the more unloved i feel the more unloveable i become. i become tense and angry and cruel, i drink too much and take too many pills, i lie and accuse others, scream and cry and feel sorry for myself. i went to a seminar at my previous clinic when i was 17. they showed a diagram of reaction times and emotions and they said if you are under pain for a stretched out period of time that pain turns into anger instead. it all makes sense, but i don’t think i ever deserve to call my fickle emotions pain. it just feels like “life” abandoned me a long time ago and all i do is scratch and claw at the door. "

apparently if i hadn't thought about suicide for three days it was a good time.
it wasn't even that long ago, but it just feels so distant
Link1 comment|Leave a comment

nu är det dags [Dec. 3rd, 2013|05:47 am]
Sebastian
jag vaknade klockan fem på morgonen av en jättelång dröm där en jag är kär i älskade mig helt hämningslöst... fast det var ju lite udda, så som drömmar är; personen började som en vit man och slutade som en svart kvinna. när jag först vaknade var jag glad för jag trodde att saker hade löst sig. undrade varför hjärnan gav mig den drömmen, den brukar inte ge mig så mycket. inte så mycket som är kul att drömma om. jag tänkte i ett halvvaket tillstånd att vad magi är; det är att känna sig så älskad och fucking värd att hela världen dras till en och vill finnas i det space där man befinner sig.

igår satt jag och hanna uppe till typ halv ett och söp som fan. vanligtvis när jag super brukar jag bli gladare men detta verkligen bara deepened my melancholy. vi lyssnade på cheesy ledsna låtar och typ la oss facedown i sängen och bah VARFÖR. VARFÖR. VARFÖR. jag kan tänka på det som en träning. i att uttrycka känslor och inte bara känna dem i kroppen som fantomsmärtor och panikattacker. annars: jag ligger i sängen och undrar varför det känns som att jag ska få en hjärtattack när jag är 21 år gammal. varför skakar mina händer, jag är ju ung.

alltid när jag är kär till en början känns allt i världen så meningsfullt och det är den kicken jag jagar. det är en slags världsomspännande optimism, en känsla av forward motion, och visst har väl aldrig den optimismen någonsin varit befogad egentligen när jag ser tillbaka men jag vill ju så gärna denna gången. jag vill ju så gärna att den ska vara det. jag orkar inte släppa taget om det för jag var så glad, verkligen, den tiden jag bara var kär och inte orolig som nu. jag hörde en gång, två gånger, tusen gånger att the opposite of death is desire och det citatet har jag lindat runt mitt hjärta. men vad är ens desire; samma ouppnåeliga känsla som man får när man lyssnar på dövande vacker musik och all sån musik gör ju ont att lyssna på.

det bara känns uppnåeligt just nu, det är därför jag är rädd.
jag kan inte längre intala mig att jag är oälskvärd för jag vet att jag är en underbar person och det betyder att allt som går fel faktiskt är mitt ansvar.
jag önskar man kunde lära sig sånt man behöver precis i det ögonblicket man behöver det.
allting på sin rätta tid, det är också magi och det är väldigt svårt.
LinkLeave a comment

SWEET HOME [Aug. 31st, 2013|01:02 pm]
Sebastian
LinkLeave a comment

food blogger [Aug. 30th, 2013|09:48 pm]
Sebastian
eftersom jag är mycket kulinarisk av naturen kommer här två goda recept! ok, håll i er.

det första:
nåt paket starka snabbnudlar (jag rekommenderar GoNoodles extreme hot and spicy, såna med både kryddpåse och chilioljepåse - det ska verkligen riva till i munnen)
fryst hackad spenat
nån morot

skala moroten, hacka i små bitar och släng ner i en skål. lägg i nudlarna utan kryddor, kokande vatten och sätt på ett fat så värmen håller sig inne och göttar sig. micra lite spenat tills den är tinad, ta av fatet när nudlarna är mjuka, häll ut överflödigt vatten, häll i kryddor och spenat, götta runt och bah njut.

i sveriges kalla skogar kan det dock vara svårt att få tag på riktigt vilda kvalitetssnabbnudlar, så här är ett annat recept jag ofta njöt av förr i tiden:

billiga svampnudlar
grönsaksbuljong
sesamolja
chiliolja
sesamfrön
soja

koka nudlarna as usual, häll på smak, grönsaksbuljong och allt det där andra, hur mycket du vill!!! det smakar jättemycket smaker och känns nästan som mat. ett allmänt mattips är att en skvätt olja (nån god typ sesam då) får allt att kännas mer måltidligt. man kan använda nån droppe flytande margarin också...

jaja, det var allt. båda är skitgoda typ klockan två på natten..............
LinkLeave a comment

(no subject) [Aug. 30th, 2013|08:48 pm]
Sebastian
en natt på vandrarhemmet hade jag en sådan underlig upplevelse... färgstarka paniska hallucinationer, en slags vaken lucid dreaming, andra världen-tillstånd i hjärnan. jag trodde jag höll på att bli galen. men alla mina tankar flöt på som slem, som lim, som flytande glas om ni kan tänka er det - som tjockt vatten. fantiserade om att en kille jag var besatt av just då grenslade och ströp mig. tanken gjorde mig glad.

har inte sett honom på typ tre veckor och borde nog inte göra det heller, lär tro att jag är kär igen och i den bäcken finns inte en enda fisk att hämta.

jag är inte den som är den, jag ger väldigt lätt upp på människor.
om någon inte älskar mig tappar jag intresset för dem, för hade jag mött mig själv hade jag blivit dödsförälskad. när andra blir det tyder det på antingen 1. god smak eller 2. desperation. jag tänkte på en tjej som vill ha mig, om vi skulle ha sex - hur synd det vore om henne som behövde se mig naken. sen inser jag... folk som ser mig naken lär vara folk som vill göra det. det är inte synd om dem.

har köpt serotoninpiller och de funkar fint, är på väg rakt in i strömmen som inte är svart utan snarare... samma nyans som svartavinbär, trögflytande och alltomspännande. den bäcken överträffar alla världens killar.
LinkLeave a comment

(no subject) [Aug. 30th, 2013|03:15 pm]
Sebastian
jag känner mig helt splittrad som person, ett duralexglas på varm spisplatta ni vet - bang så är det tio tusen bitar. det är inte ens det att det gör ont på något sätt. jag bara... jag vet inte.

jag tror på detta med att romantisera sitt liv nu, jag tror man måste göra det för att klara sig i huvudet. om jag romantiserade skulle jag tänka: "här sitter jag i fönstret i en storstad och röker cigg, kollar på blinkande ljus."
nu gör jag ju inte det, klockan är tre på eftermiddagen - men ändå.
jag måste träna upp det där. du vet. fake it til you believe it?
LinkLeave a comment

rules of attraction [Aug. 28th, 2013|11:02 pm]
Sebastian
-- --- . -. ---.- --- .-. --- ...- -- -- .- - .. --

beep beep beep beep beep beep beep beep beep beep
LinkLeave a comment

navigation
[ viewing | most recent entries ]
[ go | earlier ]