?

Log in

SORROW BY NAME AND SORROW BY NATURE [entries|archive|friends|userinfo]
THE YOUNG MAN HELD A GUN TO THE HEAD OF GOD.

[ drawings | Drawings ]
[ userinfo | livejournal userinfo ]
[ archive | journal archive ]

(no subject) [Aug. 24th, 2013|10:35 pm]
Sebastian
igår var jag verkligen sur. gick runt på stan och försökte borra hål i folks huvuden med blotta tanken, tankegång: hur tror de att de... har rätt... att va där jag är?!
jag tar allt sånt personligt, tänker att folk är i en folkmassa för att såra MIG, vill skrika: SLUTA NU!!! i folkgrupper.
alltså det faktum att jag rakat mig hjälpte ju inte... med risk för att va en smula snuskig (skoja, är 100% inne på snusk-spåret) - ni vet den känslan när håren växer tillbaka och man plötsligt har underlivet fullt av glassplitter? inte kul!! MAN BLIR JU ARG.

var på nån fotoutställning med svensk internetkändis x & hennes kompis. största behållningen var att jag hittade en flock med tio whitechapel-flator (flator rör sig ofta i klumpar tänker jag?), stack hem till dem och blev kompis (jag lagade mat, då gillar folk ibland en). nu vill en av dem att jag ska "lära henne svenska". hehe. mm. ok.

imöra: notting hill carneval, måndag: träffa teri på min favoritkyrkogård (ska posta bilder nån gång), tisdag: life drawing, onsdag: swedish class *strippar*

vet inte riktigt vilken riktning jag ska ta mitt häxande i? var i olika ockulta bokaffärer idag (köpte svarta ljus + essensolja till mitt hår osv) men var inte precis imponerad. känner att... man ska inte ljuga, när det kommer till sånt. man ska inte det. fast å andra sidan. de som skriver saker kanske tror på vad de skriver? hursomhelst kan inte jag tro på vad de skriver så det lär ju inte funka.

jag hittade ett bra band, de låter typ exakt som min vision av modern goth - den vision som alltid blir sviken: smäktande röster, gatlampor, pump, regnvåta gator, melodier. jag blev förvånad!! förvånad och glad. älskar att hoppa runt i rummet till sånt!!







paris, 1984. man väller ut ur tunnelbanan en regnig dag, tänder en cigg och börjar grina.


min evigt uppdaterade att köpa-lista: LJUSSTAKAR.
1 steg närmare the perfect ritual ♥
LinkLeave a comment

insidious [Aug. 23rd, 2013|01:50 pm]
Sebastian
efter typ två månader i london börjar ett gammalt sinnestillstånd göra sig påmint: att vara typ en metallflärp från en burk, mitt i ett högt glas fyllt med isbitar. en lite kittlande retning i maggropen ni vet. lite is.
jag är dock inte orolig eftersom jag på sistone haft en del kontakt med olika sorters häxerier.
vaknade ur en mardröm och såg ett rött ansikte i spegeln (jag har två speglar som står mittemot varandra, då händer sånt), tänkte omedelbart "det är djävulen", men jag kände ingen fruktan för 1. jag tror inte på satan och 2. ansiktet såg ut som den busiga djävulssmileyn i msn.
detta med magi. ni måste förstå att... det viktiga är inte att någonting är sant. sanning isn't even in it. det är andra vatten man doppar sina tår i. eller som jag brukar säga: believing is seeing.

här är en snutt ur gårdagens dagbok, min privata:

jag pullade och rökte samtidigt. resultatet av denna empiriska studie: jag kan få mig själv att komma på kortare tid än vad det tar att röka upp en cigg.
var på kroki idag i bethnal green återigen. vi hade 2 manliga modeller som poseade ihop. jag såg in i den enas röv i fem minuter. den andra var en av de vackraste män jag någonsin sett. inte påklädd men när han poseade. eller jo, påklädd när han hade ansiktsuttryck. det var någonting med ansiktet, och benen i hans rygg. det gör ont i mig när jag ser vackra människor jag aldrig kommer vidröra
och extra ont när jag vet att jag nog aldrig ser dem igen.
...
att skriva är också att trolla.
man kan skriva om historien i ett dagboksinlägg
och bestämma.
"jag ska" - mycket mer än "jag vill".
jag kommer att.
jag kommer att flytta till london den 27/6 är vad jag sa - och jag gjorde så.

--

på tal om allt sånt där förresten (nu är det nutid som talar), jag drömde om en kille med ett visst namn och två dagar senare flyttade en skitsnygg kille med samma namn in i min lägenhet (delar den med 4 andra).
cg jung hade kommit i sin grav, och jag förstår honom.
Link1 comment|Leave a comment

bryss, ryss [Aug. 7th, 2013|01:25 am]
Sebastian
jag har blivit mörkrädd igen... det har med lost highway att göra, jag säger inte mer än så.


jag måste påminna mig om... nej. jag måste på ett djupt mentalt plan förstå att jag bor i en stad med 8 miljoner människor. från mitt fönster ser man tända ljus i andra hus och man hör folk på gatan till och med nu, 01:11. dessutom bor jag i ett hus där säkert hundra människor bor. i en lägenhet med fem andra. spela roll!!! skräcken kommer ur mörkret och så länge mörkret finns kan ingen rädda en *ledset ansikte* jag tänker mig att när det fruktansvärda ögonblicket kommer blir jag liksom inlåst i en bubbla med bara mig och det jag fruktar. omvärlden kan inte nå in oavsett. det är ju därför det inte hjälper.

idag var det inte ens gott med cigg och på torsdag kommer lilly.

jag såg solaris och vertigo också, de var ganska tråkiga.
ivan groznyy 2 var ju kul dock. kanske har jag börjat "gilla filmer"????? ibland får jag dåligt samvete.

jag borde hitta världens största stad och flytta till mitten av den, då kanske jag skulle få frid.
LinkLeave a comment

(no subject) [Aug. 2nd, 2013|11:04 am]
Sebastian
Sån blir jag när jag har lågt blodsocker. Men nu vet jag hur man använder spisen så jag är glad. Sitter i mitt rum och röker en god och dricker te och lyssnar på musik.

Min största mission denna veckan är att fixa så att mitt rum ser coolt och mysigt ut innan lilly kommer på tors. Asså, just nu... tja, det är lite hål i väggarna, lite gardiner som trillar ner och så. jag har inte ens ett täcke. måste förstå att jag kommer stanna här, att det inte är slöseri att köpa typ livsnödvändiga saker. måste rita en massa på stora papper och sätta upp, vill att folk ska fatta att jag är cool the moment they walk in.
LinkLeave a comment

det stod nåt annat här innan [Aug. 1st, 2013|06:42 pm]
Sebastian
alltså, jag har haft en sån miserabel dag. flyttat mitt skit, yrt runt hela london efter saker i världens mest obekväma skor. när jag väl var hemma kände jag mig svinensam, verkligen på gränsen till tårarna. jag tänkte att jag var ledsen för att jag inte ätit. gick ut för att köpa mat i plågsamma skor (igen), det kostade £10+ och tog trettio minuter. så bah kommer jag hem och upptäcker att jag inte kan laga maten eftersom jag inte vet hur man tänder gasspisen eller har något att ens tända den med. plus båda mina vänner jag skulle träffat för att döda ensamheten ställde in. alltså. jag såg ett barn som pratade med sina föräldrar tidigare, den hade sett stora maneter på nån strand i irland. började typ gråta där och då, har gråtit sen dess. nu ska jag röka i fönstret. jag har 2 svarta höga vinglas från ikea. ska aska i det ena och dricka te ur det andra. någon gång i mitt liv ska jag vara älskad och folk ska vilja känna mig. jag brukar intala mig det, det är liksom något jag alltid jagar oavsett var. tänker att jag går på stan i london i höst, obesvärad, i svarta kläder, lockigt rött hår, en svart hatt. jag strävar verkligen efter att vara lycklig
LinkLeave a comment

USCH [Jul. 31st, 2013|01:53 pm]
Sebastian
NOTE TO SELF: köp aldrig mer mat på skabbhak i newham!!! inget är ju prisvärt om det literally INTE GÅR ATT ÄTA.
asså jag är inte så insatt i londons egentliga geografi. newham för mig = allt mellan och inklusive east ham och west ham.
east ham + west ham = skinkorna, och vad finns mellan två skinkor? just det... *flyttar imorgon*

edit: herregud en del av taket ramlade precis ner i ett av rummen på vandrarhemmet!!! tur att jag bor i the bottom bunk... inatt är sista natten, hoppas jag inte t.ex. DÖR.
LinkLeave a comment

(no subject) [Jul. 31st, 2013|11:24 am]
Sebastian
flippades nån cp-switch på mig i huvet inatt? det finns en chans!!! SKREK JAG UPPRYMT.
såg en massa visioner/förvrängda ansikten/typ helt hysteriska scener och känslor i huvet innan jag somnade och bah "oh är jag knarkskadad nu,är jag mentalsjuk och måste jag åka hem", eller så kanske det berodde på att jag slitit av en bit hud på foten som sexigt bultade ikapp med alla mina kroppsbakterier som försökte befruktade det hålet,
men sanningen att säga är att jag haft den sortens visioner hela mitt liv, bara mindre ofta på sistone
som barn/tonåring var det särskilt crap, typ: "vad vill du minst i hela världen se? ok, så fort du stänger ögonen ser du det"
så är det väl fortfarande men jag kan hantera det, förvridna könsorgan och sjukdomar och allt
drömde en vild natt med konstiga drömmar, eller det var inte innehållet som var konstigt men känslan i dem, styrkan. vaknade då och då helt desorienterad, som att världen var översaturerad igen. skräckblandat exalterad.
e jag knäpp nu??? hoppas lite det? en sån befrielse att bah... slippa... så mycket


ps: jag minns en av drömmarna, det var att jag försökte döda/förnedra en våldtäktsman i lund, ni kan nog gissa vem
alla drömmar var dock intressanta och bara så ni vet: i follow my dreams☆☆☆
LinkLeave a comment

hey hey [Jul. 31st, 2013|12:35 am]
Sebastian
jag säger som jag gör på fb: "nån äcklig skräckfilm med typ tjejer i bikinis som dör plågsamt går på teve... älskar skräck men hatar verkligen sånt, det finns typ inget vidrigare än att objektifiera någon sexuellt och sedan typ hatrunka till deras halvnakna död. hatar mänskligheten, med betoning på MÄN"

nej men, vad säger det egentligen om män, att de hatar kvinnor så fucking mycket.
visst dör killar i filmen också men inte medans kameran lustfyllt zoomar in på deras rövar, pungar, whatever...
hatar all skräckfilm som bara går ut på att folk lider och dör. jag gör faktiskt det, får bara ångest, blir äcklad, känner sorg över att folk typ njuter av sånt. att man ska njuta av sånt. det är något sadistiskt med det, som att de som gör den verkligen hatar karaktärerna och vill straffa och förnedra dem, dock inte utan att deras pattar får dallra lite först.
älskar skräckfilm med molande stämning etc, inget får mig att mysa så jävla hårt.

jaha... är jag arg för att jag är lite limerent eller.
det är det enda ord jag kan gå med på att använda för mina... besattheter. befästelser. inte förälskelser i alla fall.

ibland dras jag med tanken att de på mitt vandrarhem ljuger för mig för att de inte vill att jag ska festa med dem. (alla går runt och surar idag för att den franska tjejen åkte hem - men, vadå, det är ett vandrarhem, poängen är att folk åker, eller??)
jag är väl paranoid på det sättet.
andas, rita, andas, etc.
jag tror ändå mdma botade min sociala fobi till viss del.
en månad tog det innan jag började bli bekväm med london. jag menar med människorna som bor här. jag menar kunna vara en människa. jag tror jag väljer att åtrå människor som aldrig kommer känna likadant. kanske för att folk som åtrår mig visar det på det vidrigaste sättet. typ försöker trycka min röv mot deras kuk genom byxorna. att gå med på något med någon som betedde så skulle få mig att känna mig som ett krälande djur. varför måste saker bli så förstörda? någon som aldrig vill ha en förblir en perfekt staty i ens ögon och så är det med det.

nån sitter och skrattar någonstans men jag tänker inte ens uppmärksamma att något här kanske är kul... jag vill inte. jag bah hönar mig hela tiden, så stört. innan var jag rädd för att verka för på om jag hälsade på en kille (=objektet) direkt. visste inte om det var samma person som jag trodde. jag gick till ett hörn utan att titta på honom, framför honom. låtsades kolla på olika böcker = tog upp dem ur en hög och slängde ner dem igen. gick tillbaka återigen utan att ge honom en blick. 2 minuter senare: "OH HELLO" -jag.
okej, men vet ni, jag VÄLJER att... inte vara beroende av detta. jag väljer att istället för att ständigt söka sällskap sitta här, skriva bloggar och läsa dem, kanske kolla på casablanca om jag pallar.

idag på tunnelbanan satte jag mig på ett säte, en kille satt bredvid och skrevade, dvs tog upp halva mitt benutrymme för att hans lilla, äckliga kuk skulle få, jag vet inte, hedersplatsen eller nåt. hatar att beröra folk i det offentliga så jag krympte automatiskt ihop tills jag tänkte på saken och bah NÄ FY FAN. hasade mig ner i stolen och skrevade mycket bredare, stötte bort hans knä och tog utrymmet. det är det att de utgår från att man fruktar deras kroppskontakt. jag hatar deras kroppskontakt men jag hatar att de tar sin dominans (och alla andras undergivenhet) för given ännu mer. det där, det var också ett val. *lyssnade på bad girls.mp3*
LinkLeave a comment

(no subject) [Jul. 30th, 2013|03:23 pm]
Sebastian
folk kanske tror att jag dött eller nåt men det har jag inte... jag flyttade till london istället, har bott här en månad nu - på torsdag flyttar jag till ett rum i whitechapel som jag ska dekorera med charmerande snoppljus luktljus gardiner etc - kul!!! har bott på vandrarhem en månad nu, slutat skriva dagbok, allt är fragment och fyllda dagar som smälter in i varandra. när jag kom hit glömde jag min personlighet, resultatet är att jag blivit snällare. man kan liksom inte spexa om sig själv framför en helt ovetande publik. eller kan man? har tagit olika goda droger och hatat män. nej men alltså män här... de är så dumma i huvudet. de har liksom aldrig i hela sitt liv funderat på feminism och allt sånt worthwhile. könsroller och sånt. jag floppar mellan besatthet och besatthet eller försöker i alla fall... ska berätta mer om det.
en annan sak jag hatar: folk som sölar på tunnelbanan, offentliga platser, etc. fatta att vi bor i en stad!!! kom inte hit för att hantera mer av lantismentaliteten. nån dag kommer jag knuffa nån framför HAMMERSMITH AND CITY LINE TRAIN BOUND TOWARDS: HAMMERSMITH
hammersmith... hammermist. så många konstiga platsnamn: elephant & castle, crystal palace, bla bla bla.

sen jag kom hit har jag bott på vandrarhem, berättade jag det. man träffar så många konstiga människor och sen träffar man dem aldrig igen. vi brukar supa som fan, festa på taket, röka 1 god weed etc. igår
22:00 glad som fan och börjar supa
23:30 ser mitt limerent object smeka en tjejs hals (obs att han har en fru i frankrike)
24:00 dödar kackerlackor i köket med en kavel, dricker vatten ur en kastrull för nån hade stulit alla koppar
frågade en kille: can i borrow your mug
han: what for
jag: to drink some water
han: it's my personal cup

personliga cup??? ok fitta!!!! kul att gått på särdagis för psykopater där man lär sig olika lifeskills t.ex. "lämna någon att dö-kunskap"

jag blev sur
men, jag var ändå glad hela natten


ska berätta om lördagens rave nån gång, eller varför förresten. det enda ni behöver veta är att jag tog mdma för första gången och har ni gjort det kan ni ju tänka er hur jag mådde.
naturligtvis hade jag mitt livs underbaraste natt, ett riktigt kemiskt paradis
det finns väl andra sorters glädje men


vi hade värsta heatwaven här, jag bara gick runt och dog
idag regnar det vilket är skönt för då kan jag återgå till min svårmodiga musiksmak
älskar svårmod, tycker det är ett av de värdaste känslouttrycken någonsin
obs: goth, emo, etc är inte svårmod!!! det är typ cirkus, skräckfilm, pajasar som leker och trollar
här är en låt att lyssna på när det regnar på sommaren


här är en annan


death has no season and so i know i'll never die
LinkLeave a comment

(no subject) [May. 10th, 2013|03:43 pm]
Sebastian
and i wish i had the sort of personality where i don't totally unravel over the stupid things people say but i can think of it days later and get so angry i can hardly function
it's been a lot of things but right now it's this social justice warrior on tumblr who makes fun of vegans
i just get sick of it? i get it so often
i don't know how you can think it's super offensive if someone makes fun of your fandom but making fun of people who don't want animals to suffer is totally superior and edgy
yes you are truly the epitome of edge if you brag about all the bacon you eat because it's so funny to disregard pigs living in their own shit and piss all their lives just so you can have a stupid hot dog or something
anyway i don't like to start fights which is why i'm writing here instead
Link3 comments|Leave a comment

navigation
[ viewing | 10 entries back ]
[ go | earlier/later ]